Lowa och Ankan

Jag kände på mig redan i går morse att allt inte stod rätt till ! Det liksom låg i luften även om matte denna morgon var ovanligt lugn och fin.

Efter frukost bar hon in min bur i bilen. Aha hunduställning tänkte jag, det kan hon fetglömma. Hon fick jaga mig två varv runt huset innan jag gav med mig och hoppade in i buren. Det var länge sedan jag behövde sitta i buren men eftersom matte och husse är så känsliga för hundar som övar längdhopp under pågående körning tyckte matte det var bäst.

Det var ingen längre resa den här gången. Norrköping och Himmelstalunds sportfält var målet. Det var mycket riktigt hundutställning men matte lovade att jag inte behövde vara med utan att vi bara skulle titta.

Vädret var perfekt för utställning och prick 09.00 drog bedömningen i ring 3 igång. Oj vad många hundar och människor som vi kände. Ingegerd, mattes trimningsinstruktör, skulle ställa ut ett antal av sina dvärgschnauzrar. Jag skall förresten bo hos Ingegerd och hennes familj och hundar när flocken åker till Grekland, spännande. Det var tre kända ansikten och skägg från trimkursen. Jag hälsade även på Susanne och hennes man på kennel Zirros som jag tycker verkar trevliga. De visade sina två tjeckiska importer, jättefina hundar !

Vi tog naturligtvis en sväng till ett av tälten med hundprylar. Matte köpte ett nytt koppel och halsband med diamanter (läs glaspärlor). Det är viktigt att jag visar min kvinnliga sida tycker matte som motvikt till mitt enorma skägg eftersom alla kallar mig för HAN ! Husse var lagom glad, han tycker att hundar skall se ut som hundar inte modelejon. Vad är det för fel på en kombination ?

På hemvägen sov jag och det gjorde jag resten av dagen också, det är jobbigt att vara på utställning, även om man bara tittar................

Lowis 

Så har jag gått med i EFIT. Vi får väl se hur ofta jag orkar med jag har gjort ett försök idag. EFIT betyder att du under en dag skall fota en gång i timman. Vill du läsa mera klickar du på ikonen ovan.

Söndag 21 maj.
Idag vaknade vi ganska sent, vi unnade oss en rejäl sovmorgon. Miche var först ut i trädgården och grabbarna sov så jag fick bädda och äta frukost ensam.


 

Nu väntade en hel hög med blommor på att bli planterade. Och visst blev det fint ?
 

 

Som vanligt, när vi håller på och påtar i trädgården och råkar ha tankarna på annat håll så sticker Lowa till skogs. Inga långa sträckor men idag hittade hon något mycket intressant i skogen bakom vårt hus. Hon var borta länge och vi fick ropa på henne en lång stund innan hon, mycket moloken, dök upp. Så hon såg ut ! Hon hade rullat sig i en hundskit och luktade fruktansvärt. Det fick bli dusch under trädgårdsslagen och schamponering ett flertal gånger innan vi ens ville ta i henne !  Åh vi som skulle till "farmor och farfar" på söndagsmiddag. Jag blev så frustrerad att jag glömde ta med kameran till dem så middagsbilderna får ni tänka er.



Väl hemma tog vi oss i kragen och rensade häcken runt huset, inte världens roligaste jobb men det måste ju göras ett par gånger om året.



Martin hade övat hela dagen (och natten också kan jag meddela) och ville att jag skulle lyssna, så gärna så.



Så var det fikadags, grabbarna fixade medan vi tvättade bort jorden från knän och händer.



Så ville Jacob möblera om i sitt rum. Han har fått en jätteskön TV fotöj i skinn av farmor & farfar. Han har stora planer för sitt rum och vill bygga om och fixa, sådant måste man uppmuntra det är ju inte så vanligt bland killar.



Så gick vi en promenad med Lowa och då fixade killarna kvällsmaten. Det blev Taco. Allt stod på bordet när vi kom hem. UNDERBARA UNGAR !



Nu väntade VM-hockeyfinanlen och här somnade jag till en stund så någon bild blev det inte.
Sverige vann ju. Förr var jag ett riktigt hockey-fan och såg allt som visades men jag har tappat lite intresse fast vi har fått en så bra lag i sta´n, LHC.

Så lider 21 maj mot sitt slut och sängen väntar, sov gott !

Är det verkligen meningen att det skall vara 12 grader varm i mitten av maj ? Att påstå att jag är född i fel del av världen är väl inte någon högoddsare direkt.
För tre år sedan åkte familjen till Grekland närmare bestämt till den lilla okända ön Karpathos belägen mellan Kreta och Rhodos, endast 6 mil lång har den ändå egen flygplats (eller vad man skall kalla det).
Huvudorden heter Pigadia som betyder källa på grekiska. En underbar liten plats där folk fortfarande lever sitt vardagsliv med några få turister runt omkring sig.
Barnen går till skolan och föräldrarna till jobbet, i affären trängs du med lokalbefolkningen och här är det teckenspråk som gäller om du inte kan grekiska. Alla är oerhört vänliga och hjälpsamma.

Vi återvände naturligtvis året därpå till Andreas och Marias lilla hotell Zephyros som är en riktig pärla och där Andreas bjuder på Ozzo och gör världens bästa greksallad till lunch. På förmiddagen dyker Mike upp som äger en restaurang/bozokibar längre ner på gatan. Han dricker en kopp kaffe och prater lite med oss alla. Senare på kvällen när man passerar hans restaurang på väg hem vinkar han glatt samtidigt som han spelar och sjunger för sina gäster.

Kvällarna är ljumma. Vi brukar börja kvällen hos Sophia och hennes pojkar på Sophias Place. Hon älskar våra grabbar och skulle ta ner månen för deras skull om hon behövde. Här äter man typisk grekisk mat och avslutar alltid med en ozzo "on the house" även grabbarna får fast en svagare variant.
Därefter går vi till promenadstråket som naturligvis ligger vid hamnen. Här sätter man sig skönt tillrätta i mysiga korgstolar, läppjar på en irish-coffe eller en milkshake och tittar på folk. Vi tiotiden brukar de rulla ut wide-screen TV och visa grekisk eller interntionell fotboll, perfekt för oss som verkligen njuter av fotboll som världens bästa underhållning. Sedan bär det av hem till sängen men vi hinner naturligtvis att slinka förbi Mike och hans bozokibar för att vinka god natt.

Ja hur kan man då välja att bo kvar i norden och inte emigrera direkt ? Ja förmodligen skulle det bli fruktansvärt långtråkigt i längden och man skulle sakna alla vänner här hemma. 13 juli åker vi för tredje gången tillbaka, jag längtar............

Nu skall jag plocka ut lasangen och njuta

//Annika

Så har matte och jag skaffat oss en blogg! Bilden visar vem av oss som bloggar, ibland gör vi det tillsammans.

Hon har äntligen tagit tag i saker och ting och uppdaterat min hemsida. Lite mindre text och lite flera bilder.
I torsdags var jag och matte hos mattes arbetskamrat, Jenny, som är "världens bästa" amatörfotograf. Matte sa vid något tillfälle till Jenny att den största utmaning hon kan ta sig an som fotograf är en svart hund med bruna ögon och lugg! Jenny tog sig an uppdraget och visst blev bilderna fina.

Jag hoppas att matte kan lova att uppdatera lite oftare och att alla ni som träget återvänt till vår sida får lite nytt under solen att ta del av.

Vi hörs

Lowis